OM FÖRETAGET
Firman drivs av mig, Johan Hedman, sedan uppstarten 2010-11. Jag har studerat och jobbat med trädgård på olika sätt under ca 20 år. Näe, jag är fortfarande inte nån mästare, nått proffs eller nån expert, men dock lite klokare och mer ödmjuk inför hur lite jag kan och vet inom ett kunskapsområde som både är oändligt och i konstant fortsatt utveckling.
Jag är uppvuxen med dom trolska, mossbeklädda skogarna och dom magiska skogsbrynen nära inpå. Detta var starten på min fascination för den vilda naturen och det som i den förenklade och tyglade förlängningen brukar kallas trädgård.
Min yrkeserfarenhet inom trädgårdsbranschen innefattar arbete med trädgårdsanläggning, trädgårdsskötsel och underhåll, egenföretagande, trädgårdsgestaltning, växtkomposition, trädbeskärning, trädvård, växtförsäljning, trädgårdsrådgivning, kundservice, växtodling, föreläsningar, kurser, handledning, arbetsledning, blöta skor, svordomar, powernaps i sittande läge, kalla matlådor, minimala löner, maximalt söndertuggade halmstrån m m i Schweiz, Stockholm, Skåne, Småland, Blekinge och på Öland. Mer CV-mässig info under Linkedin-länken här nedanför.
Allmän information
Ägare & näringsidkare: Johan Hedman
Enskild näringsverksamhet: Trädgårdsjohan Gröna Visioner
Hemort/Huvudsäte: Kalmar
Verksamhetsområde: I huvudsak Kalmar Län/Öland
Telefonnummer: 070 76 75 755
E-postadress: info(at)tradgardsjohan.se
F-skatt: Godkänd för F-skatt
Högre utbildning: Trädgårdens hantverk & design – Dacapo Mariestad, tillhörande Göteborgs Universitet – Institutionen för kulturvård
Grundläggande utbildning: Påbyggnadsutbildning Trädgård, Naturbruksgymnasiet Rättvik
Personligt: Född 1975 i Köping, uppvuxen i Kolsva.
Nätverkande/Kontaktskapande (inte direkt aktiv men skicka gärna kontaktförfrågan, the more the merrier):
https://www.linkedin.com/in/tradgardsjohan/
https://www.facebook.com/johan.hedman.nu/
Det där dom kallar trädgård
De senaste tjugo åren har jag försökt förstå essensen av den traditionella estetiska trädgården och hur människan använder och ser på grönytor och dess innehåll. Ska jag vara ärlig så uppskattar jag den vilda naturen mer än någonsin idag. Efter vad som känns som tusentals trädgårdsdiskussioner med folk genom åren så förstår jag mer och mer det absurda i att tämja och tygla något som egentligen inte vill bli tyglat. Jag har alltid gillat att backa ut ur boxen och se utanför ramarna för att kunna få klarare perspektiv och djupare förståelser. Hur kan vi jobba tillsammans med växtligheten på bästa sätt? Den frågeställningen behöver vi ställa oss oftare. Frågan kräver både samtal, tankeverksamhet, klokhet, perspektiv, kreativitet och vidsynthet för att utvecklas och blomstra. Framförallt så behöver man testa att göra i praktiken innan man kan veta om något funkar eller fyller något syfte. Trädgårdsbranschen har tyvärr under lång tid genomsyrats av en ganska trångsynt syn på hur saker och ting ska göras eller se ut. Det har ju t o m gått så långt att det har blivit mer eller mindre oskrivna regler om hur en trädgård ska få se ut rent estetiskt vilket säger sig själv blir väldigt trångsynt, tråkigt och otillåtande. Vem vill ens ha en trädgård eller vara i en trädgård om man inte får använda sin kreativitet eller fantasi där? Tack och lov så har det börjat hända lite saker även om det går långsamt. Bilden av vad en offentlig eller privat trädgård, park eller grönyta får eller kan vara börjar sakta förändras.
Med största sannolikhet är vi på väg bort från den urklassiska estetiska trädgården för att närma oss ett mer hållbart trädgårdstänk som ger mindre ekologiska fotavtryck och mer miljö- och hälsofrämjande effekter. Tänk mer vild natur med mer insekter och djur och mer odling av egen föda. Tydliga kopplingar kan även bevisas mellan våra folksjukdomar och vår näringsfattiga ibland t o m hälsofarliga industriproducerade föda. Naturligt odlad föda blir allt viktigare och odlingsintresset har ökat starkt de senaste åren. Alla kan ju såklart inte vara odlare och självhushållare (jag är verkligen ingen) precis som alla inte kan vara ingenjörer och busschaufförer, men att bejaka naturen och den vilda växtligheten kan alla. Vår ökade förståelse för kopplingen mellan hälsa/mående och att vistas i natur och växtlighet får succesivt större plats.
Vi har samtidigt i stadig takt byggt upp ett urbaniserat samhälle där vi har distanserat oss mer från växtvärlden än någonsin i vårt lands historia. Det är skrämmande att tänka på hur snabbt detta har gått. På endast 1-2 generationer så har nästan alla av oss lämnat den naturnära landsbygden och hamnat i städerna och därigenom även tappat den mesta kunskapen om växter, odling, naturlig föda och även förståelsen av hur kretslopp och natur fungerar. Det är ju ingens fel för alla har bara följt strömmen, samhällsutvecklingen, storjordbruksutvecklingen och den gigantiska landsomfattande urbaniseringen i jakten på jobb men tänk ändå, hur allt förändrats, på så kort tid.
Precis som många av oss så bor jag i stan och det som oroar mig väldigt mycket är att det snart inte finns några naturliga grönytor med biologisk mångfald kvar. Statistiken som kopplar bättre mående, bättre hälsa och högre livskvalitet till natur och växtlighet är övertydlig, ändå fortsätter man att bygga bort grönytorna i städerna och de privata, företagsägda och fastighetsbolagsägda grönytor som får vara kvar består fortfarande till största del av gräsmattor, nån fyrkantig häck, nått misshandlat träd från förr och nån vaktmästarformklippt buske. Väldigt lite odling, diversifierad nyplantering eller bevarande av vilda naturytor sker i våra trädgårdar och parker, koloniområden, på fastighetsbolagens grönytor, på grönytorna i industriområdena, på våra kommunala grönytor eller ens i våra skogar för den delen. Även om vi bortser från odling och nyplantering som ju inte alla kan, vill eller har råd med, varför glömmer vi bort att värna om de viktiga vildväxande grönytorna? Det finns inget enklare sätt att skapa biologisk mångfald och höga grönytevärden än att låta endel ytor få vara just vild natur, där behövs heller ingen skötselpatrull, naturen sköter sig själv. Du med trädgård kan börja på en gång, avsätt en del av trädgården till vild natur och sluta klipp gräset, enklare än så blir det inte.
Nej, vi behöver inte börja leva som på stenåldern men vi behöver inte heller täcka all naturmark med byggnader, gigantiska uteplatser, parkeringsplatser, asfalt och betongsten/plattor. Det måste ju finnas nått slags mellanläge där nån liten vildväxande dunge med ett levande trädskikt, buskskikt och örtskikt kan få finnas utan påverkan. Vi behöver hursomhelst börja samtala mer om grönytornas värden och hur en grönyta kan få flera värden. Det finns aldrig bara en mall och ett värde med en grönyta. Speciellt behöver vi avskaffa alla tröttsamma oskrivna regler om ”skräpig” natur/trädgård som vi ska rädda genom att ”städa” upp, röja, kapa, gallra, beskära, klippa, lövblåsa, räfsa, sopa, rensa, styra, tygla…
Tillbaks till temat, om jag nu hade något, det här vi kallar trädgård…
För mig personligen handlar inte trädgård om något du ska visa upp för att få beröm. Det handlar inte om prestige, prestation eller produktion. Det handlar inte om att återskapa något som varit, om att överträffa något eller att återuppfinna hjulet. Trädgård är ingen tävling. Tävling och jämförelsehets finns det så det räcker av i dagens samhälle. Det handlar inte om trender eller om trädgårdsstilar, om rätt eller fel, fint eller fult. Det handlar inte om att jaga något, om att forma och tämja till max eller att ens bli färdig med något. Det handlar om ett dynamiskt samspel, det gröna stannar ju aldrig upp. Trädgård handlar inte om något statiskt som en häck eller en gräsmatta. Det handlar inte heller om klassiska prydnadsrabatter, eller om hur många olika häftiga växter du har eller hur många färgglada grönsakssorter du lyckas odla. Det handlar inte om vad någon annan säger att det ska vara, bara vad du själv vill att det ska vara. Du måste hitta din egen personliga samhörighet med det gröna, fri från yttre påverkan.
För mig handlar trädgård inte bara om det uppenbara som doft, syn, hörsel eller föda. Det handlar om något större. Kalla det pretentiösa klyschor men det handlar om liv, om livet, om hållbarhet, om samexistens. Det handlar till stor del om natur, naturlighet, dynamik, mystik och förändring. Det handlar även om upptäckter, möten och minnen. Det handlar om det svårförståeliga i kretslopp, växtlighet, estetik, perception och känslor. Det handlar också om närvaro, lugn, sinnesro och livskvalitet. Förenklat handlar det kanske om att förstå och känna förbundenhet med naturen och växtligheten, att må bra, trivas och njuta i detta gröna som fanns långt före vårt moderna samhälle och före människan ens var påtänkt. Jag har inga tydliga svar och jag söker nog inga heller, inte längre iallafall, naturen och växtligheten ställer inte heller några frågor, den bara växer på.
Trädgård handlar även om att njuta av att något naturligt får ha sin gång och att kunna följa växternas estetik under alla årstider. När i livscykeln börjar en växt anses som ful, varför då? När slutar ett ogräs vara ett ogräs? När någon för dig trovärdig person säger att ogräset är fint, går att äta eller är bra för för en insekt eller kanske är en del i ett viktigt större kretslopp som gynnar både jorden och alla levande individer? Tänk själv. Vem bestämmer vad en trädgård får innehålla för att få kallas en trädgård? …ingen, mer än du själv. Det handlar om att sluta upp med att tänka på en trädgård som en trädgård. Det finns egentligen inga trädgårdar eller parker. Det är bara ord, begrepp som människan hittat på för att kategorisera, rationalisera, generalisera, förenkla, kontrollera och kommersialisera. Benämningar som till viss del under historiens gång gjort vårat synsätt på det gröna ganska begränsat. Det finns bara mer eller mindre tämjd natur. Kalla det vad du vill, använd vilka växter du vill. Vad du vill göra med din lilla gröna yta är bara upp till dig så försök att se bortom alla skrivna och oskrivna regler för hur en trädgård ska se ut.
…och kom ihåg, naturen klarar sig väldigt bra utan oss människor men vi klarar oss inte alls utan den.
Vilken Johan vill du möta?
Eftersom det är så viktigt med imagen idag så har ni här möjlighet att välja vilken typ av Johan ni föredrar så ska jag göra mitt bästa för att tillgodose ert önskemål när vi ses. Jag kan tyvärr inte lova några underverk. Här är några gamla sunkiga foton som jag inte orkat byta ut. Jag ser ungefär likadan ut nuförtiden, bara lite tjockare, tröttare, äldre och surare.
Ps. Vill du spontanträffa mig så finns det en chans att jag är i Skälbyträdgården och jobbar i Studiefrämjandets regi, speciellt under april-juni: https://www.facebook.com/media/set/?set=a.786915621758057&type=3
tradgardsjohan © 2011-2023 Kalmar